HEROIN

”Heroin avskärmade mig från resten av världen. Mina föräldrar sparkade ut mig. Mina vänner och mina bröder ville inte se mig längre. Jag var helt ensam.” – Suzanne

”Från den dag jag började använda drogen slutade jag aldrig. Inom en vecka hade jag gått från att snorta heroin till att injicera. Inom en månad var jag beroende och hade gjort av med alla mina pengar. Jag sålde allt jag ägde som hade något värde, och till slut också vad min mor ägde. Inom ett år hade jag förlorat allt.

Jag sålde min bil, förlorade mitt jobb, sparkades ut från min mors hus, hade en kreditkortsskuld på 25 000 dollar och levde på gatorna i Camden, New Jersey. Jag ljög, stal och bedrog.

Jag våldtogs, misshandlades, överfölls, rånades, greps av polisen, var hemlös, sjuk och desperat. Jag insåg att ingen kunde leva ett liv som det under någon längre tid och jag visste att jag snart skulle komma att dö. Om inte annat så var döden bättre än ett liv som knarkare.” – Alison

”Droger är lika med död. Om man inte gör något för att komma ur det, slutar det med att man dör. Att vara drogmissbrukare är som att vara i fängelse. I början tycker man att drogerna är ens vänner (de kan tyckas hjälpa en bli kvitt de saker eller känslor som besvärar en). Men snart vaknar man på morgonen och tänker bara på droger.

Hela ens dag går åt till att hitta eller ta droger. Man blir hög hela eftermiddagen. På kvällen somnar man med hjälp av heroin. Och man lever bara för det. Man är i ett fängelse. Man stångar huvudet mot en vägg hela tiden men man kommer ingenstans. Och till slut blir fängelset ens grav.” – Sabrina