En ung människas kropp kan inte klara av alkohol på samma sätt som en vuxen persons kropp.
Drickande är skadligare för tonåringar än för vuxna eftersom deras hjärnor fortfarande utvecklas under de lägre tonåren och en bit in i tidig vuxenålder. Drickande under denna kritiska uppväxtperiod kan leda till livslång skada på hjärnfunktionerna, i synnerhet då det påverkar minne, motorisk förmåga (motorik) och koordination.
Enligt forskning är sannolikheten fyra gånger större att unga människor som börjar dricka innan de är 15 utvecklar alkoholberoende, jämfört med de som börjar dricka vid 21 års ålder.
För en del tonåringar, som t.ex. Samantha, verkar drickande vara en lösning på problem som de inte vill ta itu med.
”När jag var 13 år brukade kompisar reta mig om jag inte drack. Jag gav efter, för det var enklare att vara med i gruppen. Jag var verkligen olycklig och drack för att fly undan livet.
Jag gick ut mindre och mindre och började därför förlora vänner, och ju mer ensam jag blev desto mer drack jag.
Jag var våldsam och gick inte att kontrollera. Jag visste aldrig vad jag gjorde. Jag slet sönder min familj.”
Hon sparkades ut hemifrån när hon var 16 år och började som hemlös tigga pengar för att köpa alkohol. Efter flera års missbruk talade läkarna om för henne att hon hade fått obotliga skador.
